Platon Thomas More Thomas Hobbes Kant Hegel Friedrich Nietzsche Logga för SOCIALISM.se Karl Marx Friedrich Engels Vladimir Iljiitj Uljanov Hitler Mao Polpot  


 
Senaste nytt
 
Socialismens natur
 
Socialismen i tiden
 
Socialismen i geografin
 
Anarkismen
Fascismen
Federalismen
Feminismen
Kommunismen
Leninismen
Maoismen
Marxismen
Nationalsocialismen
Socialdemokratin
Stalinismen
Syndikalismen
Trotskismen
 
Flera ideologiska begrepp Röd stjärna -- Du läser en sida under detta ämne
 
Bakunin
Bernstein
Engels
Feuerbach
Hegel
Kant
Lenin
Mao
Marx
Nietzsche
Platon
 
Che, Dahl, Hitler och andra
 
Kritik av det rena förnuftet
Andens fenomenologi
Tyska ideologin
Kommunistiska Manifestet
Kapitalet
Pariskommunen
Staten och revolutionen
Mein Kampf
General Theory
Citat av ordförande Mao
 
Andra skrifter och verk
 
Kulakutrotningen
Ukrainasvälten
Förintelsen
Stora språnget
Kulturrevolutionen
Dödens Fält
 
Flera illdåd och massmord
 
Förintelseförnekare
 
Bra litteratur
 
Anarkismen
Anarki är ett statslöst samhälle där laglöshet och kriminalitet råder. Anarkism är en politisk ideologi som strävar efter att uppnå ett statslöst samhälle. Det finns icke-socialistiska varianter av anarkism som libertariansk anarkism, men de flesta varianterna är socialistiska. De mest kända av de äldre socialistiska anarkisterna är Kropotkin och Bakunin, men den förste socialistiske anarkisten var kanske Proudhon.
Marx och Engels brukar inte räknas som anarkister, fast det kanske de borde göras eftersom marxismens slutmål är kommunismen, d.v.s. ett sådant statslöst altruistsamhälle som enligt stadieläran skall uppstå efter att statsmakten i en så kallad proletär diktatur har söndervittrat. (Sovjetunionens kollaps är bara ett exempel i raden av marxistiska misslyckanden där partiets diktatur har rått istället för det påstådda proletariatets diktatur, samt att kollapsen inte har lett till något som påminner om det anarkistiska slutmålet.)
 
Bok av Pierre-Joseph Proudhon   Bok av Michail Bakunin   Bok av Pjotr Kropotkin
Proudhon skrev i en bok som publicerades 1849 att statsmakten var oförenlig med jämlikhetsidealet. Han är också känd som en av de första utopiska socialisterna och hans tänkande har haft stort inflytande både för marxismen och för flera rent anarkistiska inriktningar.
 
Bakunins skrifter publicerades först efter hans död. Men han var ändå en viktig politisk tänkare i sin livstid och hade tusentals anhängare i flera länder. Hans kritik mot religionernas förtryck och fördummande av människorna var för honom själv lika viktigt som hans kritik av statsmakten. Under en tid beundrade han Marx, men de blev efterhand hårda politiska motståndare. Bakunin ansåg att det var omöjligt att bygga socialismen     eller att politiskt lägga grunden för den framtida socialismen     i ett statssamhälle.
 
Kropotkin var kritisk både mot privategendom och statsegendom. Han förespråkade frivillig korporation. Grundtanken var att inget lönearbete skulle förekomma, utan allt som producerades av varor och tjänster i hans anarkistiska idealsamhälle skulle fördelas som fria gåvor. Han hann uppleva Sovjetunionens etablering och hade kontakt med Lenin. Kropotkin förespråkade revolution men tyckte inte om Sovjetsystemets statsprinciper.
 
Syndikalism är en variant av socialistisk anarkism som har en viss praktisk betydelse för den svenska fackföreningsrörelsen idag. Syndikalisterna är tidvis starkt organiserade inom vissa branschsektorer, och ibland får deras strejker betydelse för förhandlingar som utförs av större fackföreningar som har det lagpåbjudna privilegiet att teckna kollektivavtal. Det förekommer alltså att personer inom olika fackföreningar samarbetar i lönndom, vilket ibland ger utslag i förhandlingar.
Det finns flera andra varianter av socialistisk anarkism, inkl. pacifistisk anarkism.
 

Tiden       Begrepp       Personer       Geografin       Naturen       Verk       Dåd
 
 
* * *
 
Sajten socialism.se sponsras av stiftelsen Contra, som ger ut tidskriften
Contra.
 
 

Valid HTML 4.01 Transitional
   
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra