Platon Thomas More Thomas Hobbes Kant Hegel Friedrich Nietzsche Logga för SOCIALISM.se Karl Marx Friedrich Engels Vladimir Iljiitj Uljanov Hitler Mao Polpot  


 
Senaste nytt
 
Socialismens natur
 
Socialismen i tiden
 
Socialismen i geografin
 
Anarkismen
Fascismen
Federalismen
Feminismen
Kommunismen
Leninismen
Maoismen
Marxismen
Nationalsocialismen
Socialdemokratin
Stalinismen
Syndikalismen
Trotskismen
 
Flera ideologiska begrepp
 
Bakunin
Bernstein
Engels
Feuerbach
Hegel
Kant
Lenin
Mao
Marx
Nietzsche
Platon
 
Che, Dahl, Hitler och andra Röd stjärna -- Du läser en sida under detta ämne
 
Kritik av det rena förnuftet
Andens fenomenologi
Tyska ideologin
Kommunistiska Manifestet
Kapitalet
Pariskommunen
Staten och revolutionen
Mein Kampf
General Theory
Citat av ordförande Mao
 
Andra skrifter och verk
 
Kulakutrotningen
Ukrainasvälten
Förintelsen
Stora språnget
Kulturrevolutionen
Dödens Fält
 
Flera illdåd och massmord
 
Förintelseförnekare
 
Bra litteratur
 
Eduard Bernstein
Eduard Bernstein (1850-1932) var den förste klassiske revisionisten i socialismens historia. Han kan med viss rätt betraktas som socialdemokratins far. I boken Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter (publicerad 1899) kritiserade han marxismens påstådda vetenskaplighet och argumenterade för en fredlig parlamentarisk väg för att uppnå socialismens mål.
 

Eduard Bernstein   Socialdemokratins far
Bernstein bröt radikalt med marxismen och ansåg att den demokratiska socialismen hade ett arv att förvalta från den klassiska liberalismen:
 
"Hvad åter beträffar liberalismen som världshistorisk rörelse, är socialismen icke blott dess efterföljare i tiden, utan äfven, ifråga om det ideella innehållet, dess legitime arfvinge, såsom det för öfrigt visar sig vid hvarje principfråga, hvartill socialdemokratin har att taga ställning."
[1]

Bernstein sågade Rosa Luxemburg
Friedrich Engels hade justerat intervallerna i Marx’ katastrofteori i enlighet med kunskapen om att ekonomiska kriser uppträdde mer sällsynt under åren 1847-1867 än vad de gjorde under åren 1815-1847. Och därtill spekulerade Engels kring denna utveckling på ett sätt som Bernstein i sin tur kritiserade. För Bernstein ansåg att den utökade världshandeln skulle medföra utökad stabilitet. Han var inte ensam om den typen av kritiskt tänkande. En annan kritiker var Conrad Schmidt. De båda angrep den deterministiska stelheten i den marxistiska stadieläran.
I september 1898 publicerades i Leipziger Volkszeitung en artikelserie av Rosa Luxemburg där hon angrep Bernsteins och Schmidts "på hufvudet ställda återspeglingar af yttervärlden". Hon ansåg att muren mellan det kapitalistiska och det socialistiska samhället "icke blir söndersprängd genom socialreformer och demokratins utveckling, utan uppbyggd fastare och högre".
Bernstein besvarade Luxemburgs artikelserie med en rejäl sarkasm i en fotnot i hans viktiga bok från 1899. Där skrev han: "Hon tyckes vara af den åsikten, att man icke skall uppställa historiska teorier i enlighet med totalbilden af de företeelser, hvilka under skilda tider iakttagits i samtliga framskridna länder, utan på grund af tillfälliga reaktionära strömningar i ett enskilt land; icke på grund af samtliga de resultat, arbetarerörelsen hittills uppnått, utan med blicken fästad på utgången af en enskild strid. Mannen, som förklarade vaccinationen vara utan nytta, emedan den icke skyddade honom för att falla ned från ett träd, argumenterade på samma sätt."
[2]
 
Källor
[1] Citatet är hämtat från sidan 204 i boken Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter, utgiven 1979 i Arkiv klassikerserie som reprint av den svenska utgåvan från 1907. ISBN 91 85118 0 36.
[2] Ibid. Sidorna 111-112.

 
Tiden       Begrepp       Personer       Geografin       Naturen       Verk       Dåd
 
 
* * *
 
Sajten socialism.se sponsras av stiftelsen Contra, som ger ut tidskriften
Contra.
 
 

Valid HTML 4.01 Transitional
   
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra