|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Senaste nytt Socialismens natur Socialismen i tiden Socialismen i geografin Anarkismen Fascismen Federalismen Feminismen Kommunismen Leninismen Maoismen Marxismen Nationalsocialismen Socialdemokratin Stalinismen Syndikalismen Trotskismen Flera ideologiska begrepp Bakunin Bernstein Engels Feuerbach Hegel Kant Lenin Mao Marx Nietzsche Platon Che, Dahl, Hitler och andra 
Kritik av det rena förnuftet Andens fenomenologi Tyska ideologin Kommunistiska Manifestet Kapitalet Pariskommunen Staten och revolutionen Mein Kampf General Theory Citat av ordförande Mao Andra skrifter och verk Kulakutrotningen Ukrainasvälten Förintelsen Stora språnget Kulturrevolutionen Dödens Fält Flera illdåd och massmord Förintelseförnekare Bra litteratur |
Engels Friedrich Engels (1820-1895) grundade marxismen tillsammans med Marx. Det vore ett klart understatement att hävda att Marx gjorde det ensamt med visst inflytande av Engels. Engels bär en stor del av ansvaret för den globala lanseringen av begreppet kommunism som ett populärt kollektivistisk tankeideal.
Liksom så många andra socialister hade Engels också en del reaktionära åsikter. Exempelvis var han tidvis fientligt inställd till teknologiska framsteg. Han gav uttryck för detta bl.a. i en artikel i tidskriften Neue Zeit 1885, då han skrev om vissa yrkesgruppers fackliga styrka i England: "Maskinarbetare, timmermän och snickare, byggnadsarbetare äro hvar för sig en makt i så hög grad, att de till och med, såsom byggnadsarbetarne, kunna med framgång motsätta sig införandet af maskiner. Deras läge har otvivfelaktigt nu anmärkningsvärdt förbättrats sedan 1848." [1] Tror någon på allvar att byggnadsarbetare idag skulle känna sig bättre till mods ifall de slapp hantera hisskranar, grävskopor, byggnadshissar, bilar, borrmaskiner och andra maskiner och eldrivna redskap? Skulle deras tillvaro förbättras om de fick släpa på alla betongblock för hand utan hjälp av hydraulik och eldrivna attiraljer? Nej, självklart tänker inte ens de mest ortodoxa marxister på det sättet idag. Men just därför är det viktigt att dra lärdom av historien. För några år sedan skrevs nämligen artiklar i tidningen Proletären om att moderna laptop-datorer är ett medel för att förtrycka arbetarklassen. Så, den antiteknologiskt-reaktionära tankevurpan som Engels åstadkom återkommer ibland hos nutidens marxister. Arbetarklassens "aristokrati" Så långt gick Engels i sitt synsätt att han betraktade de omnämnda proletära grupperna som "en aristokrati inom arbetarklassen". Den bedömningen byggde inte enbart på hans nyckfulla teknikfientlighet, utan också på att denna proletära "aristokrati" bestod av män som klarade sig utan "kvinno- och barnarbetets konkurrens". De flesta är idag överens om att barn bör få leka och gå i skolan och att barnarbete skall vara förbjudet, fast i slutet av 1800-talet förespråkade socialdemokraterna inte ett totalförbud mot barnarbete, utan var mer flexibla. Men hur reaktionärt vore det inte idag om marxister i Engels' anda plötsligt skulle börja förespråka att kvinnor inte skall få vara byggnadsarbetare och snickare? Det är inte många marxister eller socialdemokrater som delar Engels' (tidvisa) kvinno- och teknikfientliga synsätt idag. En av de socialistiska debattörer som uppskattade Engels reaktionära åsikter var Karl Kautsky. Han gillade både Engels kvinnofientlighet och teknikfientlighet. Själv ansåg han att kvinnor skulle stanna hemma och koka och sy. Källor [1] Sidan 186 i den svenska översättningen från 1908 av Karl Kautskys bok Socialdemokrati och socialism. Originalet publicerades på tyska 1899. * * * Sajten socialism.se sponsras av stiftelsen Contra, som ger ut tidskriften Contra. |
|
