Platon Thomas More Thomas Hobbes Kant Hegel Friedrich Nietzsche Logga för SOCIALISM.se Karl Marx Friedrich Engels Vladimir Iljiitj Uljanov Hitler Mao Polpot  


 
Senaste nytt
 
Socialismens natur
 
Socialismen i tiden
 
Socialismen i geografin
 
Anarkismen
Fascismen
Federalismen
Feminismen
Kommunismen
Leninismen
Maoismen
Marxismen
Nationalsocialismen
Socialdemokratin
Stalinismen
Syndikalismen
Trotskismen
 
Flera ideologiska begrepp
 
Bakunin
Bernstein
Engels
Feuerbach
Hegel
Kant
Lenin
Mao
Lenin
Marx
Nietzsche
Platon
 
Che, Dahl, Hitler och andra Röd stjärna -- Du läser en sida under detta ämne
 
Kritik av det rena förnuftet
Andens fenomenologi
Tyska ideologin
Kommunistiska Manifestet
Kapitalet
Pariskommunen
Staten och revolutionen
Mein Kampf
General Theory
Citat av ordförande Mao
 
Andra skrifter och verk
 
Kulakutrotningen
Ukrainasvälten
Förintelsen
Stora språnget
Kulturrevolutionen
Dödens Fält
 
Flera illdåd och massmord
 
Förintelseförnekare
 
Bra litteratur
 
Karl Kautsky
Karl Kautsky (1854-1938) fick uppleva flera faser av den centraleuropeiska socialismens utveckling. Han var en viktig tänkare och debattör, som skrev hela programutkast för det tyska socialdemokratiska partiet. Mest känd för eftervärlden är hans strid med den gamle partivännen Eduard Bernstein, efter att denne avföll från den marxska ortodoxin, som senare i tiden Kautsky själv föll ifrån då det blev hans egen tur att ge efter för reformismen.
 

Karl Kautsky   Kvinnofientligheten
Kvinnligt förvärvsarbete likställde Kautsky både med prostitution och med barnarbete. Han såg det som en hemskhet ifall kapitalismen medförde en ökning av "antalet ogifta kvinnor, som i sin ordning äfven nödgas för sin utkomst arbeta för lön." [1] Bara män borde arbeta: "Barn- och kvinnoarbetets tillväxt är redan ett omisskänligt symptom af arbetarklassens växande elände, icke nödvändigt af växande fysiskt elände, men af alltjämt växande oförmåga att ensamt med mannens lön tillfredsställa en arbetarefamiljs behof." [2]
Hemmet är kvinnans plats
Kautsky förfasade sig över att över en miljon fler kvinnor förvärvsarbetade i Tyskland 1895 än i 1882. Ökningen var enligt den officiella statistiken från 5.541.517 till 6.578.350 och trots att Kautsky gillade ökningen av proletärer så ogillade han ökningen av arbetande kvinnor. [3]
Han ansåg uttryckligen att hemmet var kvinnans plats: "Kvinnoarbetets ökning är ett säkert varsel om fattigdomens tillväxt. Härrörande från fattigdom framkallar det ny fattigdom. Ty det kapitalistiska samhället skapar inga högre former för hushållet, hvarigenom det privata hushållet skulle kunna ersättas. Kvinnans lönarbete förtär sig själft, då lönearbete lägges till hushållsarbete; det leder till försämring af arbetarens hushåll, till arbetareungdomens vårdslösande, till ökadt utelif, till slöseri med materier af olika slag, emedan lönearbeterskan icke kan uppfostras för hushållsarbete och ej kan koka eller sy." [4] Varför skulle inte lika gärna män kunna klara av att koka och sy och utföra annat hushållsarbete?
 

Kvinnor skall lappa kläder
Många äldre socialdemokrater tyckte att kvinnors plats är i hemmet, vid spisen, trots att Kommunistiska Manifestet innehåller några slagord mot slaveri-familjelivet som Marx och Engels snappade upp från liberala och borgerliga tänkare.
Kautsky uppskattade dessutom Engels teknikfientlighet. Han ansåg att "maskinväsendets verkningar" var så negativa att han klassificerade dem tillsammans med "andra nedpressande faktorer".
[5]
När framsynta liberaler under 1800-talet     som t.ex. Henrik Ibsen     slogs för kvinnors rätt att ta ut skilsmässor, lämna sina familjer, få förvärvsarbeta och rå om sin egen ekonomi, samt att de skulle få träda in som medlemmar i klubbar som dittils var tillåtna enbart för män, så var många marxister precis lika reaktionärt kvinnofientliga som Kautsky.
Med indignation frågar Kautsky: "Hvad gagnar honom [dvs. den arbetande proletära mannen] om klädespriserna sjunka, när hans hustru ej kan lappa de aflagda plaggen, så att han måste skaffa sig dubbelt så mycket som förr!"
[6]
Det var främst liberaler som förespråkade kvinnors rättigheter. Men alla konservativa och liberala kapitalister verkade i princip för kvinnornas reella frigöring i och med deras allt större efterfråga efter kvinnlig arbetskraft.
 

Källor
[1] Sidan 192 i den svenska översättningen från 1908 av Karl Kautskys bok Socialdemokrati och socialism. Originalet publicerades på tyska 1899.
[2] Ibid.
[3] Sidan 193.
[4] Sidan 194.
[5] Sidan 195.
[6] Sidorna 194-195.

 
Tiden       Begrepp       Personer       Geografin       Naturen       Verk       Dåd
 
 
* * *
 
Sajten socialism.se sponsras av stiftelsen Contra, som ger ut tidskriften
Contra.
 
 

Valid HTML 4.01 Transitional
   
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra