Platon Thomas More Thomas Hobbes Kant Hegel Friedrich Nietzsche Logga för SOCIALISM.se Karl Marx Friedrich Engels Vladimir Iljiitj Uljanov Hitler Mao Polpot  


 
Senaste nytt
 
Socialismens natur
 
Socialismen i tiden Röd stjärna -- Du läser en sida under detta ämne
 
Socialismen i geografin
 
Anarkismen
Fascismen
Federalismen
Feminismen
Kommunismen
Leninismen
Maoismen
Marxismen
Nationalsocialismen
Socialdemokratin
Stalinismen
Syndikalismen
Trotskismen
 
Flera ideologiska begrepp
 
Bakunin
Bernstein
Engels
Feuerbach
Hegel
Kant
Lenin
Mao
Marx
Nietzsche
Platon
 
Che, Dahl, Hitler och andra
 
Kritik av det rena förnuftet
Andens fenomenologi
Tyska ideologin
Kommunistiska Manifestet
Kapitalet
Pariskommunen
Staten och revolutionen
Mein Kampf
General Theory
Citat av ordförande Mao
 
Andra skrifter och verk
 
Kulakutrotningen
Ukrainasvälten
Förintelsen
Stora språnget
Kulturrevolutionen
Dödens Fält
 
Flera illdåd och massmord
 
Förintelseförnekare
 
Bra litteratur
 
1939
Detta är året då Andra Världskriget startar.
 

27 januari - Sverige
Den socialdemokratiske riksdagsmannen Erik Brandt nominerar Adolf Hitler till Alfred Nobels fredspris. Erik Brandt var prästson från Borrby i Kristianstad län. Han representerade socialdemokraterna i första kammaren. Han fick riksdagsplatsen då den socialdemokratiske riksdagsmannen Gunnar Myrdal reste till  USA  för att undersöka rasproblemen där (som senare redovisades i hans bok An American dilemma). Brandt var en erfaren politiker som varit landstingsman under 12 år.
Så här skrev han till nobelkommittén, om Hitlers "glödande fredskärlek":
 


 
Till Det Norske Stortings Nobelkomité
 
Undertecknad tillåter sig härmed vördsamt föreslå, att Nobels fredspris för 1939 måtte tilldelas Tysklands rikskansler och Führer Adolf Hitler, vilken enligt miljoner människors uppfattning framför varje annan man i hela världen är förtjänt av denna höga utmärkelse.
 
Det framgår av autentiska dokument, att världsfreden var i stor fara i september 1938 samt att det hängde på timmar, att ett stort europeiskt krig skulle utbryta. Den som i detta farofyllda läge räddade vår världsdel från den fruktansvärda katastrofen var utan minsta tvivel i främsta rummet det tyska folkets store ledare, vilken i det avgörande ögonblicket frivilligt avstod från att låta minan springa, ehuruväl han hade fullkomlig makt att släppa loss världskriget.

 
"...glödande fredskärlek
bäst dokumenterad i
...Mein Kampf..."

Av sin glödande fredskärlek, tidigare bäst dokumenterad i hans berömda bok Mein Kampf - näst Bibeln världslitteraturens kanske yppersta och mest spridda verk - och hans utomordentliga gärning att med enbart fredliga medel, utan blodsutgjutelse, med Tyskland införliva Österrike, förmåddes Adolf Hitler vid ovannämnda kritiska tillfälle att avstå från våld vid befrielsen av sina hemlängtande landsmän i Sudeterna och i sin legitima strävan att göra sitt fädernesland stort och mäktigt. Det är högst sannolikt, att Hitler, därest han ostörd av ännu förefintliga krigshetsare får i fred fullfölja sitt höga syfte, inom överskådlig tid kommer att pacificera Europa och kanske hela världen.
 
"...storheten i
Adolf Hitlers
fredssträvanden..."

Emellertid finns det tyvärr ännu ganska många människor, vilka icke förmå inse storheten i Adolf Hitlers fredssträvanden, och jag skulle av hänsyn till detta faktum icke ha funnit tiden redan nu mogen för ett framförande av Hitler som kandidat till Nobels fredspris, därest icke ett antal medlemmar av Sveriges riksdag föreslagit en annan kandidat, nämligen Englands premiärminister Neville Chamberlain. Ett sådant förslag förefaller föga genomtänkt. Ty visserligen är det sant, att Chamberlain genom sin utomordentliga hänsynsfullhet och förståelse för Hitlers pacificeringssträvanden i hög grad bidragit att rädda världsfreden, men i sista hand låg dock avgörandet hos Hitler och icke hos Chamberlain! Det är Adolf Hitler och ingen annan som vi främst ha att tacka för att fred ännu råder i större delen av Europa, och till honom knytas också förhoppningarna om framtida fred.
 
"...fridsfursten..."

På grund av Chamberlains likväl obestridliga förtjänster om freden kunde det möjligen synas påkallat, att en mindre del av fredspriset tilldelades honom, men riktigast torde dock vara, att intet namn får ställas vid sidan av Adolf Hitlers och fördunkla detta. Adolf Hitler är dock vår tids oförliknelige, gudabenådade frihetskämpe, och miljoner människor blicka upp till honom såsom fridsfursten på jorden.
 
Stockholm den 27 januari 1939
E. G. C. Brandt, ledamot av riksdagens första kammare.
 

 

1938 1940

 
Tiden       Begrepp       Personer       Geografin       Naturen       Verk       Dåd
 
 
* * *
 
Sajten socialism.se sponsras av stiftelsen Contra, som ger ut tidskriften
Contra.
 
 

Valid HTML 4.01 Transitional
   
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra
 
Tidskriften Contra